Natten har varit fruktansvärd. Hostfest utan dess like. Nu är jag helt enkelt slutkörd. Konstigt ändå hur man orkar vidare trots allt.

Hittade en superbra sida igår där det fanns mycket att läsa. Bland annat detta inlägg: http://genrep.wordpress.com/2010/02/27/s...larsjukdom-sant/

Skrämmande.....fascinerande. Vilken tur att nätet finns för hur skulle man annars få veta saker som kanske handlar om en själv?

Nåja, har haft en sjusärdeles vecka hittills och är riktigt trött och less. Det är väl det här dom kallar livet.

God morgon!

...hur människor tänker när man hela tiden försöker analysera saker?

Jag är inte bra på socialt samspel MEN jag fattar när jag inte är intressant och att något ligger bakom att från att ha haft en tvåvägskommunikation till att det är jag som kommunicerar, eller försöker.

Tänker absolut INTE slösa min energi efter detta inlägg på att försöka föra en ärlig kommunikation. Verkligen inte. Det måste på något sätt finnas fler ute i min omvärld som tänker på samma sätt som jag. Även om jag inte heller är felfri, jag sätter ingen helgon gloria på mig själv men...... jag blev oerhört ledsen igår kväll. Men å andra sidan. Who gives a fuck. Säger inte så mycket om mig själv. Snarare bekräftar det saker.........

Nu ska jag sluta självömka och ägna mig åt dagens uppdrag. Hostmedicin, någon form av hälsokost preparat för mitt dåliga immunförsvar och något som gör att sonens mage och aptit kommer igång.

Dagens handlingslista enligt sonen ser ut som följer:

  Och ja............ en stoooooooooor Dr Pepper ska vi ha för mamman försvinner och behöver få i sig lite socker eller nåt.

Vill ni läsa min gamla blogg kan ni klicka in på: http://blogg.vk.se/catharina-alperud-umea

...händelser.

Sonen fortfarande krasslig så i morgon blir det att uppsöka en vårdcentral och se vad som är problemet. Som vanligt blir jag nojig och undrar om det finns något bakomliggande men väljer att stanna där. Inte rusa iväg och låta tankarna snurra in sig i allt för svåra virvlar.

Själv har jag ännu en gång fått bekräftat att vården suger! Att behöva bete sig som en stalker för att få hjälp är väl ändå inte en adekvat sjukvård? Hamnar dessutom i ett moment 22 då jag blir hänvisad fram och tillbaka som en trasdocka mellan olika instanser och vem i hela världen gillar det? Nej verkligen inte jag. Har kollat upp mina rättigheter och känner att även om livet är så mycket ljusare och finare så är det inte ok att bli behandlad godtyckligt.

Ibland undrar jag var mitt liv hade befunnit sig om min kämparglöd skulle sluta gnistra. Just nu är lågan stark och min rätt att få må bra är drivkraften bakom alla beslut som fattas.

Blir heligt förbannad när människor som är till för att hjälpa mig beter sig värre än den värste kriminella. Inte kan se skillnad på fysiskt och psykiskt mående samt inte ens göra sitt jobb.

Nåja. I morgon är en annan dag och den ska verkligen bli bättre än den här.

Sov gott!

Har i några dagar försökt hitta en bloggplats som tillåter att man lösenordsskyddar inlägg som bara gäller de närmsta och har fram till idag inte hittat någon förrän jag av en slump hittade igen bloggplatsen. Provar att skriva här så får vi se hur det artar sig! Hoppas ni som kommer från VK fortsätter följa mig!

Enjoy!